Nyår, Kyoto-style!

Ni kanske tycker att det låter som en helhäftig grej att fira nyår i Japan av alla ställen i världen. Men jag kan säga er, att fira nyår i Kyoto 2011/12 var inte riktigt vad jag hade tänkt mig. Vänner var ute och reste eller satt hemma och myste medans jag minsann hade bestämt mig för att åka ner till det mest besökta templet under nyår, Yasaka-jinja, och fotografera ett riktigt japanskt nyår. 

Det blev inte riktigt så. (Nej, det blir ingen deckare eller liknande, även om det kanske låter som det).

Min nyårskväll började med att jag cyklade neråt stan i tredubbla klädesplagg för att inte förfrysa (ni vet hur Michelin-gubben ser ut, va? Hint). Efter en sisådär 5 minuter bevittnar jag en man som blir påkörd vid ett övergångsställe. Var ingen stor olycka, bara en liten buff, men tillräckligt för att han blir medvetslös. Står i shock en liten stund medans folk runtom ringer ambulans och håller undan bilar. Kom fram till att jag inte kan göra särskilt mycket, och speciellt inte då jag inte riktigt kan konversera med japaner i sånna situationer. Hoppas att det gick bra för honom... 

På vägen ner så får jag syn på det här jättefina, upplysta templet. Med 10 minuter kvar till nyår så hoppade jag över Yasaka-jinja för stunden och knallade upp hit för att ta lite bilder. Har försökt att hitta något namn på det här stället, men vet faktiskt inte vad det heter.





Där stod vi, japanerna och vi turister. Människor räknande ner, turister höll upp kameror mot templet, och klockan slog tolv. Japanerna hoppade runt och skrek medans vi andra tittade förvirrat på varandra och undrade vart fyrverkerierna och allt det andra som händer i ett europeiskt nyår var någonstans. (Psst, förmodligen i Europa). Jag hade inte förväntat mig fyrverkerier, men kom igen! En viftande flagga iallafall? Inte riktigt vad jag hade tänkt mig, men är väl här just för att få reda på att världen inte är likadan överallt?

Hur som helst, ägnade en tanke åt min familj som fortfarande hade åtta timmar kvar av 2011 och begav mig sen till Yasaka-jinja. Kommer dit och har på en millisekund kommit fram till att jag aldrig kommer att kunna se det där traditionella snöret som man tänder på och snurrar framme vid templet. Omöjligt. Min första tanke var "Bor allt det där folket i Kyoto? Hur får vi plats allihopa?". Det var en sån väldigt lång och stor kö till templet. Visst hade man kunnat ställt sig där för att frysa i några timmar, hade kanske varit värt det - men inte helt själv. 


Folk står snällt och väntar längst fram i kön - den smala delen av kön.

Stod och tittade ett tag på poliser som arbetade med att vifta med lasersvärd och skrika lite då och då för att trafiken skulle rulla på och människor kunna gå över vägen utan att bli överkörda. Efter det väntade en kämpig kamp mot folkmassorna på alla barer, bara för att komma fram till att det bara var jag i min vänskapskrets som hade tagit mig ner på stan. Synd, var en sån härlig stämning överallt. Inte alls det där med fulla människor, bråk och andra läskigheter. Bara helt bra stämning. 

Cyklade hemåt men hamnade på något vis utanför en annan populär vistelse under nyår här - Heian Shrine. Stannade och kikade på vad alla människor gjorde och köpte mig en lyckoamulett med tanke på vad jag såg vid övergångsstället tidigare. 




Trots att jag sprang runt över halva Kyoto helt själv med min kamera, så tycker jag ändå att jag har sett hur nyår går till här. Nöjd. Undrar hur nyår firas i andra städer som Osaka eller Tokyo. Får höra med vänner imorgon i skolan - första dagen efter lovet... På en fredag(?). 


» Alla kommentares granskas innan visning.

Kommentera inlägget här:

Ditt namn

E-postadress [visas ej]

Hemsida

Spara dina uppgifter?

Din kommentar

コメント