Oh you, Tokyo, you so random

Ååh, Tokyo. Jag älskar staden. Skillnaden mellan Kyoto och Tokyo är enorm. Det var så kul att en gång se lite liv och rörelse, lite andra klädstilar, höghus och blinkande tv-skärmar och skyltar överallt. Och att shoppa på H&M där kläderna faktiskt finns i ens storleker, plus att kläderna sitter som de ska tills skillnad från japaniserade kläder.

Tog som sagt nattbussen både dit och hem. Kanske inte direkt var det absolut bekvämaste rese-sättet, men det var ju iallafall billigt med sina 4600 yen (450kr~) för enkel resa. Klev på vid Kyoto Station halv elva på kvällen och kom till Tokyo Station vid en sisådär sex-sju. Vem har kommit på att det är svårt att ta sig runt Tokyo med tunnelbanetrafiken (eller ja, JR Lines)? Tyckte det gick hur smidigt som helst - hela tiden. Det enda är väl mer... HUR KAN EN STATION VARA SÅ STOR?! Man kan gå i evigheter i den stationen och hela tiden komma till nya platser och våningar. 

När vi kom fram till våran slutstation där Guest Houset (Khaosan Tokyo Ninja) ligger så var det fortfarande en timme kvar tills de öppnade receptionen. Så vi gjorde vad vilken japan som helst skulle ha gjort: Vi gick till en/ett コンビに (konbini - convenient store - dvs. liten affär som har öppet 24/7, finns överallt) och köpte frukost och chillade en timme. När vi väl kom dit möttes vi av trevliga engelsktalande japaner och vi betalade rummet på en gång - kontant (det är så det går till här :-) ). Vi gick ner i det allmänna rummet och fixade oss inför konserten (se inlägget nedan) och väntade på att Beatrice skulle trilla in.


Min frukost - nikuman.

Tog oss sedan smidigt till Makuhari Messe där konserten skulle hållas. Och gott folk, jag har aldrig någonsin i mitt liv känt mig så konstigt malplacerad som jag gjorde bland folket där. Såklart känns det ju hur kul som helst att alla andra också har samma musiksmak. Men att vara "vanlig utlänning" bland hundratals cosplayare som klädde ut sig till bandmedlemmarna i The Gazette - det var en mycket märklig känsla. Är så imponerad över hur bra de kan klä ut sig, vissa såg exakt ut som bandmedlemmarna. Ni får ett par google-bilder istället så ni förstår lite vad det handlar om. 


Vänster: Ruki från The GazettE. Höger: Cosplayare

Jag och Sofia stod ungefär längst fram. Och jag blev så lycklig över att japaner faktiskt inte trängs och trycker som sjutton bakifrån även fast man står så pass långt fram. Respekten för andra gissar jag på? Så ser man Gazette komma ut på scenen, och jag får lov att hålla tillbaka tårarna. Känslan att se dom in person var så häftig, det är ungefär nu som jag har börjat förstått att jag faktiskt var på den konserten. De öppnade konserten med den första låten jag hörde med dom - Miseinen. Det är den låt de alltid, alltid, alltid avslutar sina konserter med, så blev rätt shockad. Medans alla japaner hoppade runt och gjorde lustiga (men söta) rörelser med händer och armar eller headbangade brutalt till de olika låtarna så smög jag mig åt sidan och höll mig istället bredvid kravallen där ett par japanska killar stod - de gjorde inte rörelserna och headbangade inte skallen av sig, kände att jag hörde lite mer hemma där. Jag är mer den som vill se och lyssna - endast. Kommer antagligen se oss tre stå där helt lugnt på DVDn sen, haha... Aja. 

Konserten allt som allt var helt underbar. De spelade många av mina favoritlåtar (bland andra CASSIS, dog). När vi gick mot tåget igen så stod det hur många personer som helst och delade ut flyers om sina band, magasin och olika småplock för att göra reklam. Fick t.ex. en flyer om Yohio som tydligen ska göra debut i Japan. Ni som är lite inne i vkei kanske vet om det svenska vkei-bandet Seremedy, den Yohio. Gillar inte bandet, men det är ju ändå lite kul när en 18-årig svensk ska göra debut i Japan.

Dagen därpå tog vi oss till shoppingdistriktet Shibuya och ungdomsdelen Harajuku. Var in på många olika affärer, köpte dock bara kläder på H&M. Tyckte det var så gulligt (men onödigt) med de små reklam-lastbilarna som åkte runt. I Harajuku har de tydligen cosplay-dag på söndagar, men tror att många redan hade åkt när vi kom dit. Såg dock en del söta Gazette-cosplayare igen. 




... oj, vad jag blev hungrig just nu denna stund. Uh.

Hursomhelst, vi var ju i Tokyo ett par dagar till. Åkte mest runt och i de olika kända distrikten. Åt god pasta och skinksås, letade efter en bar med råkade hamna på en gata med endast host clubs och snygga pojkar som står utanför och försöker locka in en i just deras hostclub - men icke. På gatan bredvid den fanns det endast Love Hotels istället. Jisses. Hittade till slut baren The Hub som vi känner igen här från Kyoto, gick in där och började prata med en kines och en japan. Mycket trevligt. Stannade uppe hela natten för att ta första tåget tillbaka till guest houset, däckade i sängen och försov oss på morgonen. (Utcheckning kl: 11, vaknade 11.30. Det gick bra iallafall, flörtade in ett "Jag och min mor kommer hit igen om ett par veckor!", så då såg killen i receptionen lite gladare ut, yosh!). Den dagen bedstod av ett besök i Akihabara med all anime och manga (och hentai...) och ett till besök i Harajuku.

Synd bara att jag nu har vänt på dygnet igen pga. sena nättar. Men jag har då kul iallafall! Tog förresten bara 5 bilder i Tokyo, fattar inte riktigt. Ska vara superturist när mamma kommer hit istället. Ska stå och stirra på stora kartor mitt på gatorna, peka hit och dit, och såklart ta tusen bilder - minst. Haha... Borde nästan köpa en blommig skjorta när jag ändå håller på.


» Alla kommentares granskas innan visning.

Kommentera inlägget här:

Ditt namn

E-postadress [visas ej]

Hemsida

Spara dina uppgifter?

Din kommentar

コメント
Tokyo - Love

Oj, som du får mig att längta till både Tokyo och Kyoto igen... men ändå att du bara tog 5 foton. haha*



Riktigt lik cosplayare, och nej jag håller med dig helt- Tunnelbanan är ju inte alls krånglig. Härligt att konserten var bra!

2012-03-22 • 18:24:40
Hemsida: http://sakuradesu.blogg.se/